Bandyns historia

Bandyns historia som organiserad sport sträcker sig från andra halvan av 1800-talet. Sportens föregångare utgörs av sporter som spelades i England och i Ryssland sedan åtminstone 1700-talet och framåt.

År

1875

1891

1894

  • I samband med skridskotävlingar i Stockholm i Sverige den 10-11 februari, demonstrerar engelsmannen CG Tebbutt ett bollspel på is kallat "bandy" som blivit mycket populärt. Ett svenskt bandylag bildas inom Stockholms gymnastikförening.

1895

1896

1897

1901

Den första organiserade bandymatchen i Sverige spelades i Nybroviken 1901.

1902

1904

  • Hela 16 lag ställer upp i Nordiska spelen. Upsala Gymnasisters Hockeyklubb med Sune Almkvist vinner. [1]
  • Svenska spelregler utarbetas. Trätrissan ersätts med en boll.[1]

1905

1906

1907

1908

  • Första finska segern över ett svenskt lag. Polytekarna vinner över AIK.[1]
  • Norge börjar med sjumannabandy och spelar så fram till 1928.[1]
  • Leipziger Sportclub i Tyskland sätter målrekord genom att slå Charlottenburger Sportclub med 40-2.[1]

1909

1912

  • Första norska mästerskapet spelas.[1]

1913

1914

1919

1920

  • Norges Bandyförbund bildas och kallas till en början ishockeyförbund.

1921

  • Sirius detroniserar IFK Uppsala i SM och vinner finalen efter omspel med 5-2.

1922

  • En officiell landskamp mot Norge (ingående i Nordiska spelen) vinner Sverige med 13-1.

1923

1925

1927

1928

  • Birger Gustafsson gör sitt inträde som förbundssekreterare i Svenska Bandyförbundet.

1930

  • Storklubbarna "strejkar" från SM och spelar en så kallad testserie. Istället vinner SK Tirfing SM-finalen över Djurgårdens IF med 1-0.

1931

  • 6 januari - Division I i Sverige startar i januari 1931 med 16 lag i två grupper, norr och söder.

1932

1933

1934

  • Åter ett nytt svenskt mästarlag, Slottsbrons IF, som finalslår IFK Uppsala med 6-0.

1936

  • 1 mars - Sverige spelar tre landskamper på en och samma dag utan att använda spelare från Slottsbrons IF och Västerås SK, vilka samtidigt spelar SM-final, där Slottsbrons IF vinner med 2-1.

1939

  • Ny omstrukturering av Division I, som spelas i fyra grupper om sex lag i varje samt semifinaler och final. Finalister blir för första gången IF Huge och Nässjö IF. IK Huge slår Nässjö IF med 2-1 i finalmatchen den 5 mars.

1940

  • 11 februari - Den så kallade "krigslandskampen" på Stockholms stadion till förmån för Finlands röda kors blir en stor publik och ekonomisk succé. Sverige vinner mot Finland med 2-1.[7]

1943

  • Division I skärs ned till 16 lag i två grupper.
  • Kvalen införs.

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

  • 1 mars - Edsbyns IF svenska mästare för andra gången.

1954

  • Bandykontakten med Sovjetunionen återupptas.
  • Sverige inför sarg, med inspiration från Sovjetunionen.

1955

1956

  • 2 december - Världens första konstfrysta bandybana invigs på Rocklunda IP i Västerås.
  • Tvådomarsystemet har premiär.
  • Måldomarna, som signalerat för mål, hörna och inkast, avskaffas i andradivisionen i Sverige från säsongen 1956/1957.

1957

  • 22 februari-3 mars - Första VM i bandy vinns av Sovjetunionen i Helsingfors. Finland kommer tvåa och Sverige kommer trea. Bara dessa tre lag deltar. I bandyhistoriens första VM-match vinner Finland över Sverige med 4-3.
  • 26 december Division I i Sverige börjar spelas med premiär på annandag jul.
  • Bandyungdomens teknikmärke instiftas.
  • Avbytarsystem införs till säsongen 1957/1958.

1958

  • Debut för dubbellandskamper.

1959

1961

1962

  • 18 februari - Edsbyns IF svenska mästare för tredje gången.
  • Ungdoms-RM instiftas.
  • Första svenska juniorlandslaget skapas.

1963

  • Februari - Sverige arrangerar VM och bland annat Sveriges kung Gustaf VI Adolf ser Sovjetunionen slå Sverige i finalen på Stadion med 8-0.
  • Första allsvenska elljusmatchen spelas i Katrineholm.
  • Svenska Bandyförbundets kansli flyttas till Katrineholm. Tord Östman anställs som kanslichef.
  • Förbundskapten inrättas i Sverige och teknisk kommitté och PR-kommitté bildas.
  • Walter Jagbrant landslagstränare
  • SM-slutspel beslutas.

1964

  • Arne Argus blir Svenska Bandyförbundets fjärde ordförande.
  • Elitdomarkår etableras.
  • IFK Kungälv blir Västsveriges första lag i Division I.

1965

  • Utvisningsstraff på 5 och 10 minuter och hjälmtvång införs.
  • Bandyboken ges ut i regi av Arne Argus, Lennart Sveder och Tord Östman.

1969

1972

  • Januari - I Sovjetunionen spelas den första upplagan av Rossijaturneringen. Sovjetunionen vinner.

1973

  • I Sverige spelas för första gången dam-SM i bandy. IK Göta finalslår Katrineholms SK med 9-6.
  • Spelet sprids till USA.

1974

1975

  • 25 januari - Då Sverige slår Sovjetunionen med 3-1 vid VM i Finland är det första gången Sovjetunionen förlorar en VM-match. Men Sovjetunionen vinner till slut VM 1975 ändå.
  • Ljusdals BK blir Svenska Mästare genom att i finalen besegra Villa med 8 - 4
  • Nederländerna går med i Internationella bandyförbundet, som första nya land sedan förbundet bildades 1955.

1978

  • 19 mars - Edsbyns IF svenska mästare för fjärde gången.

1979

  • 18 mars - IF Boltic svenska mästare för första gången.
  • Två svenska lag spelar den första bandymatchen i USA.

1980

  • I USA bildas bandyklubben Bandoliers.
  • Första damlandskampen mellan Sverige och Finland spelas, Sverige slår Finland med 14-3 i Kemi. Sveriges Lena Bäck, till vardags i IK Göta, gör tre mål.
  • Första internationella landslagsturneringen i bandy för damer spelas i Örebro (Sverige, Finland, Nederländerna och Norge deltar).[8]

1981

  • 15 februari - Sverige blir för första gången världsmästare. Sovjetunionen har vunnit alla tidigare VM sedan starten 1957. VM 1981 spelas i Chabarovsk i Sovjetunionen.
  • Första USA-mästerskapet spelas. Bandoliers vinner.
  • Måldomarna, som signalerat för mål, hörna och inkast, avskaffas i förstadivisionen i Sverige från säsongen 1981/1982.

1985

  • Februari - Vid VM i Norge deltar för första gången USA i VM, detta som femte land.

1986

  • 16 mars - Vetlanda BK svenska mästare för första gången, bryter IF Boltics segerrad på sex raka SM-guld 1979-1985.

1987

1991

1992

  • Januari - efter Sovjetunionens upplösning i december 1991, deltar Oberoende staters samvälde (OSS) i några landskamper som Sovjetunionen hade varit inbokat för.
  • Februari - efter Sovjetunionens upplösning i december 1991, gör Ryssland debut i Russian Government Cup 1992. Det blir också sista gången som ett landslag som representerar OSS spelar. OSS vinner gruppspelet men förlorar sin semifinal till Sverige, som sedan slår Ryssland i finalen.
  • Juni - Ryska bandyförbundet blir formellt medlem i Federation of International Bandy och övertar därvid Sovjetunionens plats.

1995

  • Februari - USA arrangerar för första gången VM. Delstaten Minnesota är arrangör, och Kazakstan, deltar i VM för första gången. Sverige vinner turneringen.

1999

  • 7 februari - Då Ryssland vinner VM i Ryssland är det första ryska VM-segern efter att Sovjetunionen splittrades 1991.

2000

2001

  • Mars-april - Vid VM i Finland (en stor del av turneringen spelas på svensk mark, i Haparanda) deltar för första gången Vitryssland i VM. Ryssland vinner turneringen.

2002

  • 25 oktober - Beslut att spela VM varje år. 1957-1961 spelades turneringen vart fjärde år, 1961-2001 vartannat år.

2003

2004

  • 8 februari - I herr-VM tar Finland sitt första bandyguld genom tiderna.
  • 22 februari - Sverige tar guld i historiens första dam-VM. Turneringen spelas i Finland och följande länder deltar: Finland, Norge, Ryssland, Sverige och USA.
  • 21 mars - Edsbyns IF svenska mästare för femte gången.

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2018

  • Januari - bandy-VM spelas för första gången i Kina, när dam-VM avgörs i Chengde. Det är också första gången ett VM spelas på sjöis.

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] "Bandyhistoria 1875-1919". SBF. Läst 4 december 2014.
  2. ^ Populär historia 2 2005 - Prinsessan på isen Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”1800-talet - idrottsföreningarna bildas”. Stockholms idrottsförbund. http://www.stockholmsidrotten.se/OmStockholmsidrotten/StockholmsIdrottshistoriskaForening/Idrottshistoriskaartiklar/1800-talet-idrottsforeningarnabildas????showOtherSitesList=1. Läst 19 november 2016. 
  4. ^ ”Populär historia”. 17 april 2005. http://www.popularhistoria.se/artiklar/prinsessan-pa-isen/. Läst 16 augusti 2011. 
  5. ^ Ahlbom, Bengt; Hentzel, Roland; Lidman, Sven S., reds. ”Bandy”. Sportens lille jätte. Stockholm: Natur och kultur (publicerad 1948). sid. 54 
  6. ^ Kunskapens bok, band 1. 1952. sid. 311 
  7. ^ [a b] Gustafsson, Stig. Bollsportens först och störst. Forum 
  8. ^ [a b] Claes-G Bengtsson 11 februari 2008 - Damerna kom igång med bandy tidigt

Externa länkar