Alexanderparakit

Alexanderparakit
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Alexandrine Parakeet at Saltlake Kolkata, West Bengal, INDIA.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljÖstpapegojor
Psittaculidae
SläktePsittacula
ArtAlexanderparakit
P. eupatria
Vetenskapligt namn
§ Psittacula eupatria
AuktorLinné, 1766
Synonymer
Rödskuldrad parakit
Alexanderpapegoja
Hitta fler artiklar om fåglar med

Alexanderparakit[2] (Psittacula eupatria) är en papegoja som lever i södra och sydöstra Asien.[3]

Utseende

Alexanderparakiten är med en kroppslängd på 50-62 centimeter en mycket stor papegoja som i stort är en jätteversion av den nära besläktade halsbandsparakiten (Psittacula krameri). Likt denna är alexanderparakiten i stort sett helgrön med smala vingar och mycket lång smal stjärt. Den skiljer sig genom den mycket grövre röda näbben samt den rödaktiga inre framvingen som på sittande fågel ger den en rödbrun skulderfläck.[4]

Utbredning och systematik

Alexanderparakit delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Små populationer finns även i Belgien, Nederländerna, Tyskland och i Istanbul i Turkiet som härstammar från burfåglar som rymt,[4] likaså även i Mellanöstern i Iran, Förenade Arabemiraten och Qatar.[1]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde men minskar relativt krafigt i antal till följd av förföljelse, habitatförlust och fångst för vidare försäljning som burfåglar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

Namn

Fågelns svenska namn syftar på Alexander den store som sägs ha exporterat stora antal från Punjab till europeiska länder där de ansågs vara statusföremål för adel, kungligheter och krigsherrar.[5]

Externa länkar

Referenser

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Psittacula eupatria Från: www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-14.
  2. ^ Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 424. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Campbell-Johnston, Rachell (2007-02-13). ”A squawk on the wild side”. http://www.thetimes.co.uk/tto/arts/article2394250.ece. Läst 16 januari 2013.